Hilma af Klint – den abstrakta konstens pionjär

Hilma af Klint

Svenska konstnären Hilma af Klint (1862-1944) var världspionjären inom det abstrakta måleriet. Men först långt efter sin död uppmärksammades hon och fick ett rättmätigt internationellt erkännande.
Hon inledde sin kontnärliga karriär som elev vid Tekniska skolan i Stockholm (nuvarande Konstfack) och hon tog även lektioner i porträttmåleri. 1882 följde hon upp sin utbildning med ytterligare fem års studier vid Kungliga Konstakademin i Stockholm.
Hilma af Klint var också djupt engagerad i teosofi, en lära som anser sig ge sina följeslagare djupare insikt i andlighetens natur. Och efter att tidigare ha målat traditionellt realistiskt inledde hon 1906 arbetet med en serie abstrakta bilder med andliga förtecken under samlingsnamnet Målningarna till templet, som betraktas som hennes centrala verk.  

Hilma af Klint utvecklade med andra ord ett abstrakt bildspråk flera år före Wassily Kandinsky, Piet Mondrian och Kazimir Malevitj, som fortfarande betraktas som föregångarna till den abstrakta konsten på 1900-talet. Men till skillnad från dessa konstnärer strävade Hilma af Klint inte efter att göra karriär. I sitt testamente bestämde hon att hennes konst skulle visas först tjugo år efter hennes död. Hon ansåg att hon målade för framtiden.

Hemligt arbete
Upprinnelsen till af Klints abstrakta måleri var hon vid en seans sett sig uppmanad av en högre makt att skildra människans oförgänglighet.  Bilderna blev nu abstrakta, geometriska och matematiskt influerade innan detta bildspråk slog igenom ute i övriga världen. Processen med hennes unika och revolutionerande målningar, några av dem gigantiska till formatet,  hölls hemlig. Hon visade sina alster bara för några få invigda.
Hilma af Klints arbete med de abstrakta målningarna låg sedan i träda några år. Men mellan åren 1912-1915 tog hon återigen upp tråden. Nu skapade hon två bildserier benämnda Svanen och Duvan. Året därpå målade hon bildsviten Atomen, en serie abstrakt geometriska bilder, influerade av hennes naturvetenskapliga intresse. Samtidigt skrev hon ner sina tankar om människans själsliv, som växte till en diger lunta på 1240 maskinskrivna sidor. I samma veva målade hon också en serie bilder som hon kallade Parsifal. Vid sin död lämnade Hilma af Klint efter sig mer än 1200 verk och en diger samling anteckningsböcker.

Stora utställningar med publikrekord
Idag har det arrangerats flera stora utställningar med Hilma af Klints verk på både svenska och internationella konstmuséer. 185.000 besökare kom till utställningen på Moderna museet i Stockholm. Ingen annan svensk konstnär har lockat till sig så många besökare i muséets historia. Det gav ett eko i hela konstvärlden. Nu har sex stora muséer i Europa tillsammans haft en miljon besökare på sina af Klint-utställningar. Och i New York vallfärdade 600.000 besökare till af Klint-utställningen på Guggenheim Museum 2018.
Idag höjs alltfler röster om att konsthistorien måste skrivas om, eftersom det uppdagats Hilma af Klint är den egentliga pionjären inom det abstrakta måleriet.

De tio största, nr 3. Ynglingaåldern. Ur Grupp 4, 1907
De tio största, nr 7. Mannaåldern. Ur Grupp 4, 1907.
Grupp III, nr 5. De stora figurmålningarna, Nyckeln till hittillsvarande arbete, 1907
Grupp X, nr 1, Altarbild, 1915
Kunskapens träd, nr 5, 1915. Ur Serie W
Svanen, 1914
Svanen, nr 8. 1912-15.
Duvan, nr 1, 1915
Hilma af Klint: Självporträtt (akvarell)

Hilma af Klint: Abstrakt pionjär | Introduktion. Moderna museet. (YouTube)
Kompetent och intressant om Hilma af Klints konstnärsskap av Iris Müller-Westermann, i samband med den stora af Klint-utställningen på Moderna i Stockholm 2013.

Iris Müller-Westermann igen, nu i samband med af Klint-utställningen på Moderna museet i Malmö 2020. (YouTube)

Hilma af Klint – Guggenheim Museum New York (YouTube)